Lycka är mina tre änglar. När dom ler så ler jag med dom, samma sak när dom lider.. då gråter jag inombords och lider med dom.

När man når ett mål här i livet så blir man stolt över sig själv, och när man känner livet inom sig så får man en såndär rysande härlig känsla. Den fick jag i lördags när jag såg Mimmie gå ut med röda mattan, vacker som få och sådär lycklig som man bara kan vara när man känner livet. Hon har nått ett delmål, och hon har strävat efter det länge och kämpat till tusen för att gå där med huvudet högt och känna livet.

Nu är det en liten bit kvar på vägen, men med livslust så kommer man långt. Längre än man kan ana...

Lycka!!

Ibland behövs inga ord.. tystnaden talar för sig själv. Bara tanken på att man är tillsammans räcker för att det ska kännas tryggt.

Så nu sitter vi här.. tysta, tittar på varandra och vet att vi finns för varandra.. alltid..

Nu får det gärna vända lite.. ett steg tillbaka och två fram vore bättre än tvärt om.

Jag önskar jag kunde byta plats med dig för jag vill se att du mår bra, är glad och pigg. Jag skulle kunna ta ner månen för att få se dig le för att du är lycklig.

För varje centimeter som du har ont så gör det ont i meter i mig..

Jag älskar dig mitt hjärta

Ibland tar det lite längre tid att förstå, det är för att skydda sig själv från det onda som finns här i livet. Mimmie har en barndomsvän som har vetat om att Mimmie är sjuk hela tiden, men hon har inte riktigt velat inse att det är så.. I går kom det över henne.. Jag kan tänka mig att hon känner som jag gjorde i början, rädslan är enorm. Men jag kan bara säga till dig gumman att sorgen går inte över ännu, men hoppet kommer att växa och bli större.

När Michelle la ut detta på sin sida igårkväll så förstod jag direkt att hon skrev till Mimmie. Tårarna kom igen... men samtidigt slog det mig att jag är så himla glad över att ni har varandra tjejer. Jag älskar er oerhört mycket båda två!

Till Mimmie från Michelle

I morse började klockan ringa vid 05.30 Det är inte så farligt om man sover ordentligt om nätterna, men igår var stora grubblarnatten.. Vilka frågor ska vi ställa till kirurgen.. VILL vi verkligen höra svaret OM vi frågar si eller så.. Kommer jag kunna hålla mig för lipen.. Hur kommer Mimmie att reagera på samtalet.. Är det ett bra samtal, eller dåligt..

Nu har vi haft samtalet med kirurgen och det var ett BRA samtal! Nyttigt för oss alla tre (mamma,pappa,mimmie).

Det är till 95% INTE Bukspottskötelcancer och det är BRA besked! En lättnad att höra, för man har ju ändå insett att den cancerformen INTE alls är smidig att få.

Det är till 95% en annan ovanlig form av cancer (1 på miljonen/år) som heter ett långt latinskt namn som jag inte tänker nämna här. Dels för att jag inte kan stava det utan min stödlapp som ligger i hallen och jag orkar inte resa mig just nu.. dels för att jag själv är en Googlare och vet att det man googlar på inte alltid stämmer överens med verkligheten och jag fattar att jag säkert har en del läsare här som gillar google med.. Jag besparar er det faktiskt.

Efter operation så kommer puppan att vara frisk :)) Ingen strålning, inga cellgifter (BRA) Om det är det dom tror att det är.. endast en lång väg tillbaka att läka ordentligt inuti. Det är verkligen inte bara "endast" som jag skriver för hon kommer att vara dålig länge, länge.. men hon kommer att bli pigg, piggare, piggast snabbt har vi bestämt!

Operationen kommer att bli tuff.. Dom kommer att ta bort lite här o där på diverse organ, men dom kommer även att lappa o laga henne så hon kommer att fungera så normalt som möjligt efteråt.

Dom kommer göra ALLT för att hon inte ska ha ont efter operationen. Dom har ju resurserna till det genom medicin och genom ryggbedövning. Kirurgen gjorde klart för oss att Mimmie inte ska behöva ha ont efteråt!

Att höra detta gör en mamma som mig mycket, mycket lugnare!!

Han ritade upp en beskrivning på "dagisnivå" på hur det ser ut o vad dom kommer att göra osv. Men vi fattade faktiskt eftersom han gick ner på vår nivå gällande "läkarspråket", och det känns så skönt att ha fått svar på de svåra frågorna man burit inom sig.. Han svarade på allt han kunde svara på, och han svarade ärligt!! Det betyder mycket för oss att han är ärlig med risker och efterbehandlingar osv. SKÖNT SKÖNT!!

Nu är det bara att vänta på dagen D.. Det kommer nog va den värsta, bästa, hemskaste, lyckligaste dagen i mitt liv... men monstret SKA bort och Mimms SKA bli frisk snart.. Det har vi klubbat på!!

I morse så åkte jag till Jenny o Bobo och tog en morgonfrulle. Dom där små daterna vi brukar ha på morgonkvisten brukar handla om prat om veckan, helgen, Bobo, männen i våra liv osv. men idag stod ju givetvis Mimmie i centrum. Många tårar, frågor utan svar.. Det känns så skönt att lämna hemmet en stund och bara va.. Det bästa är att inte behöva hålla inne med känslorna eller tårarna.

Mina vänner är verkligen guld värda i vår jobbiga stund vi har just nu. Man behöver egentligen inte säga så mycket. Det räcker med tystnaden faktiskt, för man vet ändå att omtanken finns. Det finns inte ord just nu.. Men omtanken NI har visat värmer hjärtat. NI vet också vilka ni är och jag vet att jag inte behöver säga detta, men.. TACK!!

Mimmies vänner är också helt underbara och NI vet också vilka ni är!! Ann-Louise kommer nog att vara Mimmies största stöd i det här, hon är en sån underbar och omtänksam syster. Jag hoppas bara att hon vet att vi finns här för henne med. Det är inte lätt att vara syster i det här heller... men det vet hon att vi vet..

Det finns en sida som heter www.ungcancer.se som jag har varit inne och läst mycket på dom senaste dagarna. Det bästa är att dom skriver och förklarar på Svenska och inte det där Latinhelvetet som alla läkare använder. Gå in och läs!

Jag vill även säga till er att jag kommer att höra av mig så småningom.. tack för alla fina sms och samtal, men.. just nu orkar jag inte svara på alla samtal eller sms, men jag blir glad över att få dom! Tro inget annat! Ni alla får lite kärlek av mig här <3

Innan ni läser detta så vill jag bara säga att Mimmie har läst det här innan er, och i "Mimmie kategorien" kommer jag aldrig att lägga ut något utan att hon har läst det först.

Just nu så finns det en liten, liten tjej som egentligen är den modigaste, starkaste tjejen jag någonsin mött. Det bästa är att hon är min.. Jag säger inte så bara för att hon råkar vara min, för hade hon inte varit min så hade jag tyckt det ändå. Visst har det varit många tårar och det kommer det vara en lång tid framöver, men bakom tårarna så finns det styrka, hopp, mod, framtidsplaner och massa kärlek.

Man ska känna livet inom sig.. det ska kännas i form av just mod, styrka, hopp, framtidsplaner och kärlek. Ibland så sviker livet en.. och då behöver man hitta styrka och mod för att känna livet inom sig.

Jag får det genom dig min ängel.. Du är min hjältinna..

Det finns ett monster..

Monstret har tagit plats i dig. Det har smygit sig på, för att komma och skrämma oss ordentligt.. Det kan det ju försöka med.. Monstret skrämmer oss verkligen, men en hjältinna som du kommer att besegra detta monstret lätt!!!

Vi vet att det kommer att ta lång tid att skrämma iväg det här monstret, men tiden har ingen betydelse i det här, för det kommer att bli bra.. När det är över så börjar vi om från början och tar nya tag.. friska tag! Vägen är lång och krokig, men jag lovar att bråka med Gud ordentligt för att se till att den blir lite mindre krokig.

Jag önskar så att monstret hade kommit och knackat på MIN dörr i stället.. Jag skulle kunna offra allt för att det skulle vara jag i stället.. ta din plats dessa månader och bespara dig smärtan.

Men jag lovar dig min ängel.. jag känner smärtan med dig. Men jag känner också hoppet..

Du ler, skrattar, planerna inför skola fortsätter, körkortet är nära, kärleken lyser om dig, hoppet finns med dig i ditt tänkande hela tiden, Vi finns med dig hela vägen..

Först kände jag att en stor bit av mitt hjärta försvann, men nu känner jag att det har vuxit ut och i stället och blivit större, starkare. 

Min hjältinna.. du ger mig hopp och lycka!