Det är mycket nu.. Mycket som ska lösas, skrivas på, organiseras, fixas, ringas osv. Det tillhör ju liksom sjukdomsgrejen, jag vet.. men det är ändå lite trist. Det som gör det hela lite enklare är ju att vi har fler assistenttimmar på fjutt, så Jesper kanske inte behöver ta ledigt så mycket från jobbet när jag är inne med Mimmmi på sjukhuset. Vi kan ju ge världens bästa Elias (fjutts assistent) mer tid med fjutt i stället :))) Det känns BRA!!

Något mer som är BRA är fullmakter! Försäkringsbolaget får fullmakt så att vi slipper fylla i allt gällande sjukhusvistelsen. Min kära vän Joanna som jobbar med försäkringar får en fullmakt av oss så hon kan ställa RÄTT frågor till försäkringsbolaget ang ersättningsanspråk. Vi behöver bara koppla av vid Mimmies sida och finnas där. Tacka vet jag fullmakter och vänner med "rätt" jobb ;)

Nu är det 7 veckor kvar till jul... Vi har senaste åren firat jul hemma hos oss allihopa, så kommer det inte bli i år kan jag säga! Mamma fixar pepparkaksbaket med Fjutt o Amadeus, och hon ställer även till med middag hemma hos henne på julafton! Skönt att slippa kan jag ju lätt erkänna.

Vi åker och äter och myser utan att styra upp allt kring mat o fika, det va längesen.

För 19 dagar sen så startade jag en insamling till cancerfonden och det har ju gått så bra att jag knappt tror att det är sant själv. 7550 kronor på 19 dagar innebär att ni har satt in 397 kr om dagen i snitt. Nu ska vi alltså få in 2450 kr på 7 veckor (till jul), och givetvis kommer inte det att bli ett problem. Det skulle innebära att det behöver komma in 350 kr i veckan, eller 50 kronor om dagen :)) Det är 120 st gåvor som satts in, alltså så har 120 personer satt in pengar.. några har dock satt in fler ggr och det är ju förstås bra! Om dessa 120 personer skulle göra ytterligare 1 insättning var på 19 kronor(!!!!) så skulle målet vara nått och insamligen klar. Eller klar, och klar.. det är ju ett mål á 10.000 kr, men mer än så skulle ju inte vara fel. Det är ju för allas skull! Jag hade dock aldrig kommit på denna iden om det inte var för att Mimmie hade blivit sjuk. Man är ju sig själv närmast om man säger så.

Nu är helgen här, och den är efterlängtad!! Ikväll ska jag och Jesper till Pierre och Dolly, och i morgon kommer Joanna. Som ni förstår så känns det som att det kommer bli en himlans rolig, välförtjänt helg som inte går av för hackor!!

Det är mycket nu.. Mycket som ska lösas, skrivas på, organiseras, fixas, ringas osv. Det tillhör ju liksom sjukdomsgrejen, jag vet.. men det är ändå lite trist. Det som gör det hela lite enklare är ju att vi har fler assistenttimmar på fjutt, så Jesper kanske inte behöver ta ledigt så mycket från jobbet när jag är inne med Mimmmi på sjukhuset. Vi kan ju ge världens bästa Elias (fjutts assistent) mer tid med fjutt i stället :))) Det känns BRA!!

Något mer som är BRA är fullmakter! Försäkringsbolaget får fullmakt så att vi slipper fylla i allt gällande sjukhusvistelsen. Min kära vän Joanna som jobbar med försäkringar får en fullmakt av oss så hon kan ställa RÄTT frågor till försäkringsbolaget ang ersättningsanspråk. Vi behöver bara koppla av vid Mimmies sida och finnas där. Tacka vet jag fullmakter och vänner med "rätt" jobb ;)

Nu är det 7 veckor kvar till jul... Vi har senaste åren firat jul hemma hos oss allihopa, så kommer det inte bli i år kan jag säga! Mamma fixar pepparkaksbaket med Fjutt o Amadeus, och hon ställer även till med middag hemma hos henne på julafton! Skönt att slippa kan jag ju lätt erkänna.

Vi åker och äter och myser utan att styra upp allt kring mat o fika, det va längesen.

För 19 dagar sen så startade jag en insamling till cancerfonden och det har ju gått så bra att jag knappt tror att det är sant själv. 7550 kronor på 19 dagar innebär att ni har satt in 397 kr om dagen i snitt. Nu ska vi alltså få in 2450 kr på 7 veckor (till jul), och givetvis kommer inte det att bli ett problem. Det skulle innebära att det behöver komma in 350 kr i veckan, eller 50 kronor om dagen :)) Det är 120 st gåvor som satts in, alltså så har 120 personer satt in pengar.. några har dock satt in fler ggr och det är ju förstås bra! Om dessa 120 personer skulle göra ytterligare 1 insättning var på 19 kronor(!!!!) så skulle målet vara nått och insamligen klar. Eller klar, och klar.. det är ju ett mål á 10.000 kr, men mer än så skulle ju inte vara fel. Det är ju för allas skull! Jag hade dock aldrig kommit på denna iden om det inte var för att Mimmie hade blivit sjuk. Man är ju sig själv närmast om man säger så.

Nu är helgen här, och den är efterlängtad!! Ikväll ska jag och Jesper till Pierre och Dolly, och i morgon kommer Joanna. Som ni förstår så känns det som att det kommer bli en himlans rolig, välförtjänt helg som inte går av för hackor!!

Cancerfondens sida har blivit lila :) Det innebär alltså att vi har gått ur oktober månad och hoppat in i november. November är en tråkig, grå månad.. och så även i år tyvärr. Mimmies operation kommer att bli den 11 november och det gör att november kommer att bli lite ljusare. Vi har varit på sjukhuset idag och kollat läget inför operationen, och värdena ser bra ut. Läkarna är väldigt hoppfulla och dom är nästan säkra på att puppan kommer att få åka hem ca 2 veckor efter op. Hon är pigg, frisk i övrigt, god fysik, bra värden osv. och alla dessa positiva ord suger man åt sig! HÄRLIGT ATT HÖRA!!!

Pia (vår jurist) ringde idag och talade om att vi vunnit fajten mot Tranås kommun. Fajten vi har haft handlar om fler assistenstimmar och fjutt vann!!! Det är han värd vill jag lova. I all sorg så känns det så förbannat jävla bra att få goda prognoser och härliga nyheter! Denna dagen går inte att göra dålig helt enkelt och i helgen ska det firas med dubbeldate på fredag och finbesök på lördagen! Härligt att ha något ROLIGT att se fram emot <3

http://www.cancerfonden.se/sv/Stod-oss/Insamlingar/?collection=5966

Om en vecka är det dags för Mimmies operation.. Det är 39 dagar sen vi fick veta att Mimmie har cancer. Det låter inte så längesen, men jag lovar att dessa 39 dagar har kännts som 39 veckor. 39 dagar (veckor) som jag har kännt oro, varit rädd som aldrig förr och inte velat gå utanför dörren. Att möta en människa ute på stan som spontant frågar: hur är det? Har varit min mardröm.. vad ska man svara på det liksom.. Några dagar har jag tänkt att ta tag i det och inte sjåpa mig, och det har funkat en dag.. eller två i rad ibland.. men det kommer alltid tillbaka. Jag VILL verkligen träffa folk!! Jag VILL verkligen ut på stan!! Men jag VILL inte att någon ska fråga mig hur det går med allt..

Jag vet att dom gör det av omtanke och för att dom bryr sig, men jag vill välja själv vem jag vill prata med. Hur svår är jag då kan man fråga sig. SKITJÄVLA SVÅR är jag faktiskt. Med all rätt dessutom!!

I dag har jag tänkt (igen) att ta mig ur denna hemmabubblan igen, men så sprack den.. igen...

Tur att man är hundvakt så att man åtminstonde kommer ut på promenader 4 ggr om dan. Hunden är verkligen människans bästa vän. Lyssnar, gosar och tar med en på promenader. Det är guld värt!

I lördags kännde jag lite för att gå ut och ta en öl och bara tjata sönder någon, men sen fick jag helt plötsligt så dåligt samvete för att jag ville det.. Konstigt det är! Man vill, man velar, man vill igen, man blir hemma...

Ja, det är klart.. hade jag sagt till någon att jag ville gå ut och ta en öl så hade jag nog med all säkerhet fått med mig någon vänlig själ. Men säger man inget till någon så kan ingen veta vad man vill ju.. Det är en utav min "skitjävla svåra" attityd.

Jag vill att något roligt ska hända så man har något roligt att se fram mot som tar bort lite av oron i magen.. men jag är ju inte så normal har jag kommit fram till. Det bästa är nog att va hemma, softa och vänta in dagen D.

I morgon blir det i alla fall Linköpings universitetssjukhus hela dagen. Då blir det samtal med kirurger, läkare, sköterskor, dietister osv. en heldag i linkan gör nog att den dagen går fort i alla fall. Sen är det bara en vecka kvar.. Äntligen ska monstret ut!!!Äntligen ska min älskade unge bli frisk fort fortare fortast!! Det kommer att bli den bästa dagen någonsin.. den dagen dom kommer och säger till oss att: Nu är du frisk.. längtar så.. 

http://www.cancerfonden.se/sv/Stod-oss/Insamlingar/?collection=5966

Det börjar närma sig dagen D och nerverna vill inte riktigt lägga sig till ro hos mig..

Idag så tänkte jag ändå valla fjutt och Mitch till lekparken då det är en underbar solig höstdag meeen... då kände inte fjutt riktigt för det och la sig säkert 10 ggr mitt på vägen (inom en radie på 100 meter) för att markera att han inte tycker som jag.

Tålamodig mamma som jag är så bet jag ihop i ca 40 minuter för att sedan få ett mindre psykbryt.. Med ungen (25 kilo) bärandes, hund och ryggsäck bar det hemmåt igen. Upp på rummet med fjutt och själv så lipade jag här nere i soffan..

Det här med cancerfunderingar och en trotsig liten downkille går inte riktigt ihop sig känner jag. Ibland blir det lite för mycket, och idag är visst en sådan dag. Snart kommer världens bästa Ann-Louise och ger mig lite av hennes kärlek och energi, så nu är jag på banan igen en stund framöver.

Ibland blir det inte riktigt som man har tänkt det... men det är ju värt ett tappert försök..

Idag är ingen bra dag.. Jag fattar det inte, vissa dagar går bra och andra dagar är förjävliga rent ut sagt! Det börjar närma sig och det är jag glad för, men samtidigt är jag livrädd.. Själva operationen kommer att gå bra det är jag övertygad om, men det är allt efter som jag är rädd för. Jag vill inte att Mimmie ska ha ont, jag vill inte att hon ska kräkas, jag vill inte att hon ska ligga inne på sjukhus och få smärtsillande för att det är ett måste, JAG VILL INTE DET HÄR!!! Hon förtjänar inte det här!

Idag får jag inte ro i kroppen alls och jag vet inte vad jag ska göra för att få bort det?!

Mimmie är trött och mår illa HELA tiden och det smärtar i mig. Hon går till skolan och kör på men jag vet att hon är trött och orolig.. Hon är så duktig!

Inskrivning nästa tisdag och operation veckan efter. Nu är det nära, men ändå en evighet kvar...

Denna måndagen som är idag vill jag bara kunna radera.. I morgon är det säkert bättre, men just nu vill jag bara lägga mig i sängen och dra täcket över huvudet... vakna upp i morgon och önska att hela den här soppan är en hemsk mardröm.

Vad skönt det skulle vara.

http://www.cancerfonden.se/sv/Stod-oss/Insamlingar/?collection=5966

..har gått sen jag startade insamlingen till cancerfonden. Målet är 10.000 kronor till jul och just nu är insamlingen uppe i 5400 kronor. I mina ögon är detta otroligt!! Jag tänkte att med familjens och närmaste vänners hjälp så kommer vi kanske upp i 600-800 kronor första veckan och sen så påminner jag ibland och så trillar det in några hundra då och då. Jag trodde absolut inte att jag skulle sitta här en vecka senare och ha 96 st gåvor a´5400 kronor!! Jag önskar jag kunde tacka alla personligen för att ni har gjort min vecka full med spänning samt att ni är så generösa och underbara!! Om alla gjorde ytterligare EN varsin insättning (50 kr) var så skulle målet nås! Jag kan knappt tro det själv, men så är det! Länken till cancerfonden som jag gjorde är delad 191 gånger på facebook! Vänner har lagt ut den på sin sida och delat den med sina vänner osv. och det innebär att många utav dom som har skänkt en gåva känner jag inte alls. Många har frågat mig om dom får dela länken på sina sidor och svaret är givetvis JA. Ni får hemskt gärna dela länken till denna blogg med, för jag vet inte hur jag ska kunna tacka dessa människor annars.

TACK allihopa för att ni är generösa och godhjärtade! Jag önskar jag kunde krama om er hela bunten på en o samma gång!! Men glöm inte att det är inte över ännu... Det är inte över förens ett botemedel finns, och genom forskning ska dom finna det. Forskning kostar enorma summor, men med ditt bidrag så kommer ett botemedel att tas fram.. inte idag och kanske inte om ett år, men era barn och barnbarn kanske får uppleva det! DU gör skillnad!

http://www.cancerfonden.se/sv/Stod-oss/Insamlingar/?collection=5966

Med konstig så menar jag givetvis det lustiga vädret som hänger över Tranås stad.. Regn, sol, blåst, regn + sol samtidigt, blåsigt och ösregn :( Hur ska man klä fjutt till skolan en dag som denna liksom?? Elias (fjutts assistent) är just nu i badhuset med Alex och efter det är det pizzamys för dom. Alex älskar verkligen onsdagarna med Elias, vi räknas inte ens dom dagarna och det är underbart!!!

Jag och Mimmie åkte in till stan för att handla vinterkläder till Alex och det gör jag dom senaste åren alltid på UTEbutiken. Kommer dit och ber om hjälp då jag vill ha kvalitet och helst märket HH.. vad händer? Jo, hon talar om för mig att dom numera bara säljer kläder från storlek 130!!!??? Men VAFAN! Vad ska jag göra då då? Jag vägrar handla kläder till fjutt på Lindex eller kappahl för deras utekläder håller faktiskt inte måttet enligt mig!! Ett år köpte jag 4(!!) stycken uppsättningar utekläder till fjutt.. han är ju rätt så jättevig och då spricker sömmarna lätt och det går liksom inte att laga hur många gånger som helst. Det året blev det alltså 4x500 kr a´overall.. Då bestämde jag mig för att handla dyrt och bra i stället, och det har visat sig vara smart. Hon på UTEbutiken rekomenderade Nollsexton så vi gick dit och kollade läget i stället. Dom hade tyvärr inte HH men dom hade ett märke som heter Reima i stället och det ska vara likvärdigt, så nu får vi pröva nytt och hoppas på det bästa. Det blir nog bra, men jag är en vanetjej och vill helst inte byta ett vinnande koncept.. men ibland har man inget val helt enkelt!

Vi köpte GLÖGG med :))) Har varit sugen på det i flera daaaar nu!! Ikväll blir det glögg framför en brasa minsann.

Vad härligt det känns att blogga om det vardagliga igen. Men jag avslutar med ett Stort Tack för er hjälp med insamlingen till cancerfonden. Vi har lyckats skrapa ihop 4500 kronor och det är fantastiskt! Jag kommer dock att påminna er snart igen att ge lite mer, inte att förglömma... det är faktiskt bl.a till er själva ni ger <3

http://www.cancerfonden.se/sv/Stod-oss/Insamlingar/?collection=5966