På nyårsafton så fick jag frågan om vad jag har för förväntningar och förhoppningar av 2014. Man tycker att man har klart för sig hur man vill ha det, men så är det ju inte ett dugg! Det dyker ju upp "hinder" på vägen som gör att man får upp dörrarna för andra möjligheter och vägar här i livet. Jag har sagt att det ska bli skönt att sparka 2013 i röven och säga hej då, men när jag tänker efter så har 2013 varit ett vägskäl i livet för mig och när jag tänker lite till så måste jag ändå säga att 2013 var mitt år! Efter år av ledsamheter, sjukhusbesök, och kriser i mängder så avslutade jag med att känna lycka. Jag är precis där jag vill vara i livet! Motgångarna gör en starkare och mer motiverad till att lyckas. Jag klappar mig själv på axeln och känner mig stolt över att ha valt lite sidovägar i stället för att gå rakt fram för sidovägarna gjorde oss starkare och vi har växt ihop hela familjen. Mina bästa minnen har jag från det gångna året. Cancergalan med flickorna, kvällsbaden med Alex, balkonghäng med Denise, Ville kom till världen, julafton som tomte.. Nyårsafton utan planer som slutade med en supermysig kväll med vänner. 2013 finns inte längre, men nog har det satt sina spår. Mina förväntningar för 2014 då... Ja, som vanligt så vill jag ha friska krya barn! Fortsätta med lite välgörenhet och ge pengar till Cancerfonden. Nu startar jag året med nytt jobb och attans vad spännande det ska bli! Vem vet vad 2014 har att komma med, men jag börjar året med att känna livet inom mig.