...hur dagen ser ut i morgon, eller nästa vecka, månad. Blir det lättare då? Mitt huvud just nu är en enda STOR förvirring. Det är mycket nu och det blir mer framöver. Tankarna bara rusar iväg och jag vet inte hur jag själv känner eller mår, men jag vill känna.. och jag vill må..

Om 22 dagar så är det dax för det jobbiga igen, då har vi förberedelsesamtal på US med Mimmie igen. Hur, var, när, när, när..blir hon bra, eller bättre. Operation i mitten på augusti igen och sen kommer väntan igen.. väntan på provsvar, väntan på att hon får åka hem, väntan på bakslag som kanske inte ens kommer men som man räknar med. Sen kommer årsdagen 24/9, den vi hoppades på att fira in i bermärkelse att hon hade varit frisk i ett helt år.. men som vi nu insett kanske blir väldigt fördröjt. Tänk om man bara visste hur det blir om ett halvår.

Jag pratar inte helst om det faktiskt och det är rätt så skönt att slippa om jag ska vara ärlig men.. Ibland så känner jag mig så jädrans ensam! Jag önskar att någon bara kunde krypa ner brevid mig och bara hålla om mig och genom det läsa mina tankar. Bara ligga där tyst.. och veta att den brevid vet hur jag känner, utan att behöva prata om det. Låta tystnaden prata, och bara känna förståelse.

Med risk för att låta som den största egomorsan i världen så önskar jag att jag tog mig tiden att känna efter vad JAG vill och hur jag känner, men jag väljer att vänta och låta tiden visa hur det går för den älskade ungen först.. sen ska jag ta tag i att tänka lite på mig med... men tänk om man bara visste hur allt ser ut om ett år.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Återbesök.. Ångesten kryper inom mig innan jag ens vet om det bara kanske är en suddig bild det handlar om. Kommer hem från Sthlm och öppnar ångestbrevet. Välkommen på återbesök! Jamen tack så jävla mycket, det vill jag ju verkligen... Not! Hela ve...

Idag är det avslutning och man ser och hör lyckliga barn som längtar efter årets bästa tid. Hos oss är det inte riktigt så... Man går ifrån rutinen. Det kommer inte att läggas ut ett kort på hur överlycklig Alex är över denna dagen. Avslutningen i ky...

...jag gnäller över att min lediga dag inte blev som jag hade tänkt så ska jag gå tillbaka och läsa det här inlägget för att påminna mig själv om varför det blir så. Jag har en son, en underbar härlig spillevink som kräver tid i form av möten, samtal...

Jag vill inte skapa nån debatt på grund av detta inlägg... Eller skit samma förresten, debattera hur mycket ni vill om ni känner för det. Jag är trött... trött så förbannat på adhd. Eller rättare trött på folk som tycker att dom har rätten att skylla...

Idag sprudlade det inom mig. Vårkänslan kom! Ibland behövs inga ord.... Bara en jävla massa härliga minnen                            ...