Nu är man i det där jobbiga läget där man liksom har fastnat i sjukhusbloggandet..  Allt jag skriver just nu handlar om sjukhusvistelsen, men det är ju min blogg så jag bestämmer själv vad jag vill skriva om!

Det är inte ett gott tecken när man börjar hälsa på de flesta som springer i sjukhuskorridorerna. Narkosläkare, sköterskor, kirurger och läkare. Hej, hej, hej hej!!! BLÄÄÄÄ!

Det är inte heller ett gott tecken när man börjar bli van att säga: Sov sött gumman, älskar dig massor.. vid operationsbordet..

Man säger: Jag hittar ut själv och jag vet vart jag ska kasta engångsrocken.

Dom säger: Mimmie kommer ligga på Postop efter op, det ligger...

Man säger: Jag hittar dit..

Dom säger: Nummret in dit är blablabla..

Man säger: Jag kan numret.. (utantill).

Man=Jag

Behöver jag nämna att jag är trött på sjukhus? Behöver jag nämna att jag tycker väldigt synd om min lilla flicka?

Hon fick en ovanlig cancer, en på miljonen. Hon fick komplikationer och när man frågar hur vanligt det är med dessa komplikationer så svarar dom.. mycket, mycket ovanligt. Jo, jag visste att Mimme är unik, men han där uppe kan väl sluta spä på så jävla mycket och låta henne va nu ett tag. Låt henne läka lite så att hon kan ta LITE motgångar lite SENARE i livet. Dela upp det lite liksom...

Det bär mig emot att skriva att det är bra just nu, för varje gång jag har sagt det så har hon tagit ett steg fram så får hon backa två steg nästan direkt. MEN NU ÄR DET BRA (för tillfället)

Snälla du där uppe. Om du nu finns så kan du väl förfan låta henne va ett tag nu! Låt oss förstå att det verkligen går åt rätt håll. Låt Mimmie vara för annars ska jag spöa skiten ur dig när jag kommer upp! Jag menar det verkligen!!

Om du nu finns så borde du bli riktigt rädd, för vi är några stycken som tycker att du är jävligt orättvis. Det kan hända att vi går ihop oss och väljer någon annan med ett HELT hjärta att bestämma över andra människor. Vi kanske rentav bojkottar dig totalt om du inte visar att du kan va lite hygglig mot en tösabit som har visat för dig att hon ÄR modig, stark, tålig, orädd men rädd.. vad mer behövs liksom?

AMEN 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Återbesök.. Ångesten kryper inom mig innan jag ens vet om det bara kanske är en suddig bild det handlar om. Kommer hem från Sthlm och öppnar ångestbrevet. Välkommen på återbesök! Jamen tack så jävla mycket, det vill jag ju verkligen... Not! Hela ve...

Idag är det avslutning och man ser och hör lyckliga barn som längtar efter årets bästa tid. Hos oss är det inte riktigt så... Man går ifrån rutinen. Det kommer inte att läggas ut ett kort på hur överlycklig Alex är över denna dagen. Avslutningen i ky...

...jag gnäller över att min lediga dag inte blev som jag hade tänkt så ska jag gå tillbaka och läsa det här inlägget för att påminna mig själv om varför det blir så. Jag har en son, en underbar härlig spillevink som kräver tid i form av möten, samtal...

Jag vill inte skapa nån debatt på grund av detta inlägg... Eller skit samma förresten, debattera hur mycket ni vill om ni känner för det. Jag är trött... trött så förbannat på adhd. Eller rättare trött på folk som tycker att dom har rätten att skylla...

Idag sprudlade det inom mig. Vårkänslan kom! Ibland behövs inga ord.... Bara en jävla massa härliga minnen                            ...