Direktlänk till inlägg 29 oktober 2011
Det börjar närma sig dagen D och nerverna vill inte riktigt lägga sig till ro hos mig..
Idag så tänkte jag ändå valla fjutt och Mitch till lekparken då det är en underbar solig höstdag meeen... då kände inte fjutt riktigt för det och la sig säkert 10 ggr mitt på vägen (inom en radie på 100 meter) för att markera att han inte tycker som jag.
Tålamodig mamma som jag är så bet jag ihop i ca 40 minuter för att sedan få ett mindre psykbryt.. Med ungen (25 kilo) bärandes, hund och ryggsäck bar det hemmåt igen. Upp på rummet med fjutt och själv så lipade jag här nere i soffan..
Det här med cancerfunderingar och en trotsig liten downkille går inte riktigt ihop sig känner jag. Ibland blir det lite för mycket, och idag är visst en sådan dag. Snart kommer världens bästa Ann-Louise och ger mig lite av hennes kärlek och energi, så nu är jag på banan igen en stund framöver.
Ibland blir det inte riktigt som man har tänkt det... men det är ju värt ett tappert försök..
Återbesök.. Ångesten kryper inom mig innan jag ens vet om det bara kanske är en suddig bild det handlar om. Kommer hem från Sthlm och öppnar ångestbrevet. Välkommen på återbesök! Jamen tack så jävla mycket, det vill jag ju verkligen... Not! Hela ve...
...jag gnäller över att min lediga dag inte blev som jag hade tänkt så ska jag gå tillbaka och läsa det här inlägget för att påminna mig själv om varför det blir så. Jag har en son, en underbar härlig spillevink som kräver tid i form av möten, samtal...
Jag vill inte skapa nån debatt på grund av detta inlägg... Eller skit samma förresten, debattera hur mycket ni vill om ni känner för det. Jag är trött... trött så förbannat på adhd. Eller rättare trött på folk som tycker att dom har rätten att skylla...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | ||||||||
3 | 4 |
5 | 6 | 7 |
8 |
9 | |||
10 |
11 |
12 | 13 | 14 |
15 |
16 |
|||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 |
23 |
|||
24 | 25 |
26 |
27 |
28 |
29 | 30 |
|||
31 | |||||||||
|